Studentrepresentation ska vara en självklarhet på en högskola.

Studentrepresentation ska vara en självklarhet på en högskola.

Bakom kulisserna har kåren kämpat för varje bit av information kring den strategiska profileringen desto närmare beslutet vi kommit. Det har inte känts naturligt att bjuda in studentkåren, eller andra officiellt invalda studentrepresentanter.

– Vi har fått stångas för att få möjlighet att närvara, säger kårordförande Emelie Carlström.

 

Vid allra första början av denna process så var vi som sitter här på kåren idag inte ens invalda. Vi var studenter. När vi väl tog oss an våra förtroendeposter och började bli introducerade till vad den strategiska profileringen var för något så var det ett helt jobb att bara försöka förstå texterna på bordet framför oss – men vi förstod behovet av förnyelse och att detta var ett uppdrag från högre ort.

Vi är, och har aldrig varit, emot utveckling av utbildningar, att skapa utrymme för tillväxt och förbättringar. Det är viktiga aspekter för att bibehålla hög kvalitet, och en sund arbetsmiljö för studenter (och personal). I höstas presenterades processen för detta, vilket vi då inte var särskilt kritiska mot. Nu är vi kritiska mot genomförandet av processen. Bara nu senaste dagarna har mycket nått oss som vi inte haft en aning om innan beslutet togs.

Med det sagt vill vi inte påstå att kåren gjort allt perfekt. Under processens gång har kårens representanter behövt göra en rad olika strategiska ställningstaganden som vi där och då genuint trodde var det bästa för studenterna. Med facit i hand så ser vi att så kanske inte var fallet. Hade vi kunnat göra mer? Varit mer kritiska där och då? Skulle vi vågat vara mer obekväma mot Högskolan än vad vi varit?

Vårt fokus har hela tiden varit att säkra studenters rätt till inflytande genom att, så gott vi kunnat, skapa platser vid alla relevanta bord, för att utbildningskvalitet och studentrepresentation inte skulle flyta bort i en sjö av arbetsdokument. Det har inte varit lätt.

Hade kåren blivit inbjudna tidigare i processen utan att behöva bedriva något slags detektivarbete där vi blivit tvungna att sortera bland rykten och spekulationer för att ens veta var studentrepresentation behövdes och vem man då behövde kontakta, så hade vi haft mycket godare möjligheter till inflytande.

Högskolelagen 2 kap 7 § säger att ”Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. /../ Lag (2016:744)”. Kårordförande tog tidigt upp vikten av studentrepresentation i processen med ledningsgruppen. Att det är väsentligt att vi får delta i de rum där detta diskuteras, få ta del av informationen, inte för att publicera eller skvallra om, utan för att hålla oss väl insatta, och ha möjlighet att påverka, i ett arbete som påverkar studenter – ni vet, en studentkårs uppdrag. Det rungande svaret var att det inte var aktuellt med studentrepresentation i den centrala beredningsgruppen i det läget som arbetet befann sig i. Men när är det aktuellt då?

 

Studentrepresentanter sätts i en jobbig sits när de i all hast ska försöka

sätta sig in i allt och ge synpunkter på ett underlag som redan växt till

dussintal eller till och med hundratals sidor.

 

Kårens huvudstuderandearbetsmiljöombud har varit representant i den centrala beredningsgruppen för den strategiska profileringen och har ställt sig kritisk till många delar utav denna process. Hon uttrycker att underlag inför möten verkade slarviga, och till hennes kännedom var det inget möte hon deltog på som protokollfördes. Hon har även haft total tystnadsplikt och har inte haft möjlighet att diskutera med resten av kåren eller studentrepresentanter.

– Att jag inte fick diskutera detta med någon utanför beredningsgruppen gjorde det svårt att ta in studenternas synpunkter för att kunna komma med bättre inspel under möten. Jag fick förlita mig på det jag har snappat upp i korridorerna, säger Maria Röntynen, huvudstuderandearbetsmiljöombud.

Det är förståeligt att man i en sådan här gruppering inte får sprida information till vem som helst eller prata med press – med respekt för de medarbetare som kommer påverkas av beslutet. Men att man inte har möjlighet att ens samtala med förtroendevalda individer på den studentkår som verkar vid lärosätet känns fel. Har Gefle Studentkår så lite förtroende hos Högskolan? Eller ska vi säga ”elevråd” som HiGs pressansvariga presenterade oss som på presskonferensen…

 

Kritik mot processen: Axplock av vad kåren noterat.

  • När kommunikationsplanen för processen presenterades Rektorsledningsgrupp i augusti -21 saknades studentperspektivet. Kårordförande lyfte efter presentation av den kommunikationsplan som beretts för medarbetare att det behövs en för studenter. [Detta utlovades av kommunikationsavdelningen och ska sedan dess ha förberetts.]

 

  • Det fanns ingen given studentrepresentation i den centrala beredningen från start, där lyfte kårordförande tidigt under VT22 att kåren ville ha detta, men det tog flera vändor för att det skulle tillåtas. Man argumenterade att det var ”långa och tråkiga möten”.

 

  • Beredningsgruppen satte munkavel på allt för studentrepresentanten, ingenting fick nå övriga förtroendevalda hos GS.

 

  • Underlagen har aldrig nått ledningsgruppen, där kårordförande sitter, som officiella utskick. [Vi har sen dess fått underlagen, men då i samband med att beslutet skulle tas.]

 

  • Väl valda delar ur ledningsgruppen har sammanträtt och diskuterat underlaget och format beslutet utan att kårrepresentanter blivit inbjudna. Detta har frågats om men vi har inte fått några tydliga svar.

 

  • Ledningen tänkte först inte ge kårordförande förhandsinformation om beslutet utan efter påtryckning bokades ett extra ledningsgruppsmöte för att gå genom beslutet dagen före (13/6). På fredagen 10/6 hade alla chefer fått förhandsinformation.

 

  • Rektor hade inte bokat ett rektors beslutsmöte (REB) för det formella beslutet (kårpresidiet deltar normalt på alla REB). Efter påtryckning kvällen före bokades ett formellt REB samma morgon som beslutet togs. Då framkom det att beslutsunderlaget hade bilagor på sammanlagt 180 sidor, och ett beslutsunderlag på 8 sidor som kårpresidiet fick på sittande möte.

 

Text: Sam Westman, Gefle Studentkår

Bild: Kalle Aalto

sv_SE